Jag försöker hela tiden kämpa med att hålla det tempot som skolan vill att man skall hålla nu förtiden, men det är svårt. känns som om jag står på ett gångband på gymmet, man går och går men kommer ingen stans utan blir bara mer och mer utpumpad på energi.
Känslan av att vilja kämpa försvinner mer och mer för varje dag som går, gör hellre allt annat än att plugga.
När man är klar med en sak och man tror att man är het färdig för någon dag, då visar det sig att det ligger ännu en hög som väntar på att bli gjord. Fattar inte att lärarna kan pressa eleverna till max så här som dom gör, dom leder oss inte till väggen som vi sedan ska kasta oss in i, utan dom jagar oss dit, vi springer förlivet för att ligga ett steg före och PANG så var väggen där.
det är svårt att ta sig upp ur sängen nu förtiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar